tisdag 29 november 2011

Ja nu har det ju varit ett väldigt långt uppehåll här. Men jag känner mig inte så bra just nu, helt tom och vet inte riktigt vart jag ska vända mig! Hur jag än kämpar och åt vilket än håll jag försöker så lyckas jag ändå inte. Efter många år nu så står jag fortfarande kvar medans alla andra flyger förbi. Men jag känner dock en viss längtan men ändå en viss ovishet som gör mig väldigt livlös. Allt jag nånsin har trott på och alla dessa männsikor jag trodde skulle stå kvar, har svikigt mig. Vet inte vad jag ska tro på men att detta är slutet DET vet jag....

2 kommentarer:

  1. Låter inte bra det där, men man ska aldrig ge upp,jag vet vad motgångar är det är min vardag och varje dag gör det mig starkare även om viss längtan efter något gör mig skapligt trasig. Tro på det värsta och gör det till det lättaste att hantera//EN gammal vän

    SvaraRadera
  2. Livet är svårt, hade man satt upp markeringar att gå efter som någon mall hade livet varit för enkelt och förmodligen rakt av tråkigt. Om ett par människor som du trodde att du kunde lita på går bakom ryggen på dig så vet du ju att dom är råttor, och slutet är det knappast du har två barn som behöver sin mamma, det finns dom som inte ens får träffa sina barn. Ryck upp dig och handskas med skiten den kommer bara förfölja dig annars

    SvaraRadera